Jag är ett fan. Björn Ranelid är fantastisk. Jag älskar att han ser sådär perfekt ut jämt, solbränd, välstruken och putsad. Och så älskar jag att höra honom prata, hur orden liksom bara forsar utan slut eller tveksamheter. Men jag har aldrig läst ut någon av hans böcker.
Jag träffade Ranelid helt hastigt för snart två år sedan i Malmö.
Björn: Hej! Vet du hur jag tar mig till garaget härifrån?
Jag (lite paff över att han dök upp sådär plötsligt, sådär snygg men lite kortare än jag tänkt mig): Neeej, det gör jag nog inte...
Tittar mig omkring och upptäcker en dörr precis till höger om mig med en stor skylt som det står "Garage" på.
Jag: Jooo, där. (pekar)
Björn: (skrattar) Ibland är man så korkad. Tack!
Senare på kvällen nickade vi åt varandra i hotellbaren. Stort.
/Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar